Loggbok för S/Y Albatross 2003-11-10

Loggbok för S/Y Albatross 2003-11-10

Loggbok för S/Y Albatross 2003-11-10

 

Datum 2003-11-10 2003-11-17
Rutt Wangarei, Nya Zeeland Auckland, Nya Zeeland
Position 35 44 000 S
174 20 000 E
36 49 248 S
174 45 912 E
Väder Sol / Regn 

19

Vxl 0-12 m/s 

1031 mmbar

Distans 81
Erfarenhet Nya Zeeland är ett enkelt land att ta sig fram i, alla är hjälpsamma och vänliga. Trafiken flyter bra,det är enkelt att köra vänstertrafik.

Från den kritstallklara himlen sken en värmande sol denna tidiga måndag morgon, då vi släppte förtöjningarna och stävade ner i floden till Whangarei viken, inte en vindpust blåste in mot oss.

Med hjälp av tidvattnet, som nu vid fullmåne låg på 2,3 meter, hade vi drygt ett par knop med oss ut, det gick snabbt att nå havet. Men tyvärr hade vi inte någon vind, detta mäktiga Stilla hav låg spegelblankt.

Med artonhundra varv på Volvo Pentan stävade vi ut mot Hen & Chicken Island för att där sedan ändra kursen till en rakt sydlig kurs mot ön Kawau där vi hade planerat att gå in i Bon Accord Harbour för att ankra i Sharks Bay.

Först senare på eftermiddagen kom det en bra västlig vind som väl fyllde de kvarvarande seglen; mesan, stag och genua och Albatross gjorde god fart då vi passerade Marinreservatet vid Leigh.

Ön Kawau ligger tillsammans med en massa småöar i ett skärgårdsliknande hav, först i skymningen vek vi av och gick innerskärs mot vår ankarplats.

Vinden var vass och kall, det kändes som en tidig skandinavisk vårsommar kväll. Först då det var beckmörkt nådde vi fram till Sharks Bay och la ut ankaret på femton meters djup. Viken låg väl skyddad från alla sorters väder och havet låg lugnt och vi vaggades till sömns med små sjö rörelser från Albatross.

En svag vind svepte in i vår ankarvik denna tidiga morgon och nu kunde vi beundra det tjusiga landskapet som omgärdade oss. Ön Kawau var skogsbevuxen med barrskog och i denna grönska låg sommarhusen tätt med prydliga brygger längs sandstränderna.

Vi tog in ankaret och satte segel, med hjälp av den lätta vinden styrde vi mot söder och gick emellan ön Tiritiri och fastlandet.

Denna innerskärsseglats gick bra där våra sjökort väl stämde med verkligheten, fastän grynnorna låg tätt på vissa ställen.

Uppåt middagstid kunde vi skymta skyskraporna i Auckland.

Spännande, vad kan denna storstad erbjuda oss? Tänkte vi.

Auckland är Nya Zeelands största stad, centrum för handel och industri. Auckland är den största polynesiska staden i Söderhavet, här finns världens största samlingar av polynesiskt och maoriskt hantverk.

Av vår hamnkapten John i Whangarei hade vi blivit tipsade om att gå till Bayswater Marina som ligger i den nordliga hamnbassängen. Där vi har en bra utsikt ut över Waitemata-hamnen, America´s Cup Byn och City samt Auckland Harbour Bridge i väster.

På kanal 73 kallade vi upp Bayswater Marina och frågade om de hade plats för Albatross. En trevlig tjej svarade och önskade oss välkomna till Auckland. Efter vi passerat den långa inseglingsrännan till marinan kunde vi tillfälligt lägga till vid flytbryggan i anslutning till Shell macken och komma upp till kontoret för registrering, en plats skulle då vara iordningställd till oss.

Incheckningen gick snabbt och vi kunde enkelt lägga till på plats E20 och förtöja till flyttbryggan. Här kunde vi om vi så önskade ligga kvar tills vi åter skall segla vidare ut på oceanerna.

Se webb: www.bayswater.co.nz

Nästa dag, på onsdagen mötte Janne sina föräldrar och Linus på Aucklands internationella flygplats, efter en 36 timmar lång flygfärd från Sverige. Alla var lyckliga att mötas igen efter snart ett och ett halvt år sedan de träffades sist.

Staffan och jag hyrde en bil och tog oss söderut till Taupo där vi kunde se på de gejsrar som sprutar varm vattenånga från jordens inre heta källor.

I trakten ligger även Nordöns högsta berg Reupehu 2797 meter. Det är det enskilt största skidområdet i Nya Zeeland, med en fantastisk utförsåkning.

Då vi passerade staden Hamilton hade vi turen att få studera rosenfestivalen som pågick över helgen.

Festivalen var anordnad i Hamilton Garden där det visades upp tusentals praktexemplar av välblommande och doftande rosor. De flesta rosorna kunde vi även beskåda i en stor rosenträdgård.

Se webb: www.hamiltongardens.co.nz

Allt har sitt slut, under måndagen skulle Staffan resa hem till ett vintrigt Boden i Norrland. Janne och jag tog farväl av Staffan och önskade honom en bra resa, vi är övertygade om att vi återigen kan segla tillsammans då vi snart kommer hem till Helsingborg.

Staffan Wikströms kommentar över seglatsen:

Det är med vemod i sinnet jag nu ”mönstrar av” Albatross efter 6 veckor och drygt 2200 sjömils segling. Naturupplevelserna på söderhavsöarna och här i Nya Zeeland har varit fantastiska. Själva seglingarna har bjudit på allt. Från sköna solnedgångar i ett lugnt och stilla hav medan vi njöt av nyfångad fisk och ett gott vin, till rena mardrömmen när orkanbyar med mördande styrka kastat sig över oss och det krävts stor skicklighet och stort mod för att klara av det hela. Kanske lite tur också.

Därför vill jag berömma Janne och Carl-Erik för deras goda sjömanskap, men också för deras stora konst att tillaga goda och varierande fiskrätter. Allra mest dock för deras goda humör och kamratskap. Jag kommer att sakna dessa fina vänner och länge minnas detta äventyr.

Staffan

Share

Leave a Reply