Loggbok för S/Y Albatross 2004-05-01

Loggbok för S/Y Albatross 2004-05-01

 

Datum 2004-05-01 2004-05-07
Rutt Auckland Gulf Harbour, NZ Opua, Nya Zeeland
Position 36 37 410 S
174 47 230 E
35 19 000 S
174 07 000 E
Väder Sol/ Regn 

18

Vxl 0-20 m/s 

1020 mmbar

Distans 143
Erfarenhet

Regnmolnen låg tunga över Gulf Harbour denna söndag morgon. Kraftiga regnskurar hade avlöst varandra de senaste dagarna där en robust nordlig vind hade sitt grepp över väder fronterna. Idag låg den inre marinans bassäng som en spegeldamm, det var totalt vindstilla. Nu var vi färdiga med det flesta underhållsarbetena ombord på Albatross och var redo för att segla norrut till Opua.

Opua ligger på den norra delen av nord ön och vi har planlagt en kustnära seglats på cirka 140 nautiska mil. Det var till Opua som vi hade planerat att angöra då vi seglade till Nya Zeeland för nu drygt sex månader sedan. Men där den starka sydvästvinden drev oss söder ut till Whangarei.  De flesta seglare som skall segla norr ut checkar ut från Opua.

Albatross gjordes segelklar och alla prylar stuvades in i på sina platser. Cyklarna monterades ner och slogs in i två behändiga paket i prima spinnaker duk som vi hittade i en sopcontainer på St. Lucia i Karibien. Förpiken har inreds till ett bra lagerutrymme. Allt på däck togs bort fendrar, rep, mjölsäckar, plankor etc. staplades snyggt och prydligt och allt fastsurrades med kraftiga rep. Det var lång tid sedan som Albatross var så ren och fin på däck.

Jannes kiwi tjej Anita hade valt att följa med oss på seglatsen till Opua. Anita hade aldrig tidigare seglat därför hade hon försett sig med ett lager av sjösjukepiller.

Strax innan tolvslaget kom Monica och Peter för att ta farväl till oss. Som avskedspresent fick vi små Kiwi maskotar som skulle bringa lycka med sig på vår långa färd hem till Sverige samt en jättefin bilderbok där Nya Zeelands fantastiska natur exponerades. En speciell present fick jag som jag skulle överlämna till personligen till min hustru Eva då vi träffas nästa gång.

–         Undrar vad det är i det lilla paketet?

Tamparna halades in och Albatross frigjordes från flytbryggan och gled sakta ut i kanalen där det starka tidvattnet tog ett grepp om henne och förde oss ut på öppet vatten. Kvar på kaj i småregnet stod Monica och Peter och signalerade

–        Farväl……!!!

Första etappen på vår seglats norr ut hade vi valt att gå via ön Kawau Island och in i Sharks Bay för att ankra för natten.

Kawau Island ligger mitt i Hauraki bukten tillsammans med 65 andra öar, som hör till det vackraste i världen med sitt sällsynta fågelbestånd och oförstörda områden med endemiska träd och växter. Ett fantastiskt fint naturreservat samma Bay som vi låg i då vi seglade ner till Auckland med Staffan Wikström som gäst ombord.

Storen sattes för att balansera Albatross bättre mot de kraftfulla dyningarna som rullade in från Stilla havet, Volvo Pentan spann fint och med propellerkraft tog vi oss ut på det öppna havet förbi Huaroa Point där den grönbeväxta klippan låg väl insvept i en fuktig regndimma en bit ovan havsbrynet.

Genuan sattes och vi gick upp på en bra kryssbog där Albatross gled graciöst genom vattnet med sitt nymålade skrov. En härlig känsla att åter segla Albatross, nypolerad och elegant.

Solen stod lågt i den nordvästra horisonten då vi sakta stävade in i Sharks Bay och lät ankaret gå ut på sju meters djup.

Här låg viken totalt stilla och kustkonturerna med de skogsbeväxta branterna speglade sig vackert i det kristallklara vattnet. Från land hördes ljudet från Kiwi fågeln som ropade ut sina hotelser i sitt revir. En flock små pingviner hälsade oss välkomna med att livligt simma runt Albatross med deras små pillriga ögon stirrande på oss och därefter ner i havet för att ta sig ett kvällsmål på de delikata småfiskarna som frodas i dessa fiskrika farvatten.

Det var lugnet före stormen. Nästas dag for det fram en kraftig kuling över hela norra Nya Zeeland och under det nästkommande dygnet gick vinden upp till stormstyrka. I viken låg vi väl skyddade där vi med hjälp av dingen tog oss in till ön. En ohyggligt vacker ö med uråldrig skog som växt ostört i tusentals år. Ön hade sin blomstringstid för drygt hundra femtio år sedan då en stor kopparfyndighet upptäcktes och det anlades en koppargruva. Gruvan är sedan många år nerlagd och numera gästas ön mestadels av helgfirande Auckland bor. I urskogarna strövade vi omkring och enbart njöt av allt vad Kawau Island bjöd på. Ofta blev vi överraskade av små skuttande känguru och kiwi som fridfullt lever på ön.

Tidig torsdag morgon gick vinden ner och vred till västlig. Det nya ankarspelet fick utföra sitt första jobb. Med lätthet rullades ankarkättingen upp och med lite maskinkraft bröts ankaret upp från blåleran. En bra vind fyllde alla våra segel och Albatross stävade med nordlig kurs mot Opua, de 110 nautiska milen hade vi valt att sträcksegla. Gick allt väl borde vi kunna gå in i  Bay of Islands och ankra tidigt fredag morgon.

Sjön gick kraftig med hjälp av allt tidvattnet som strömmade ut. I Bream Bay utanför Whangarei kom det upp en stor val på vår babord sidan. Valen gick smidigt upp i vattenbrynet och markerade ståtligt sin ryggfena, med ett rejält slag med stjärtfena tog hon sig snabbt ner i havsdjupet igen. Imponerande däggdjur dessa mäktiga valar som simmar runt i stora delar av Stilla havet och med stor enkelhet skulle kunna jonglera med hela Albatross.

Klockan 03.00 la vi ut ankaret drygt tio nautiska mil in i Bay of Islands, vi värmde fisksoppan som Anita tillrätt dagen före vår avfärd från Kawau Island. I denna lunga vik och tidiga morgon satt vi och sörplade i oss denna välsmakande soppa och tog den sista supen av dansk akvavit som angörningssnaps.

Vi väcktes tidigt på fredag morgonen av en motorbåt som kretsade runt oss och frågade om vi hade problem med vår båt.

Snälla och omtänksamma Nya Zeeländare, som tyckte det var konstigt att någon ankrar i dessa vatten vid denna årstid.

I vackert sen höstväder tog vi oss in det sista sex nautiska milen mot marinan där vi först passerade Russel med sina välmående ostronodlingar och den vackert belägna turiststaden Paihia på styrbordssidan.

Opua marina ligger långt in i Bay of Islands och mycket väl skyddad från de mäktiga Stilla havet.

Se webb: www.opuamarina.co.nz

På kanal 12 kallades marinan upp och Albatross blev tilldelad en plats på brygga C5. Då vi gick in mot brygga C var det många välkända besättningar som vinkade oss välkomna och på kaj var det många hjälpsamma händer som tog våra tampar och förtöjde Albatross till flytbryggan.

David som nu skall följa med oss på vår färd till Fiji stod på kaj med en präktig sjömanspackning.

Av vår schweiziske vän Daniel på S/Y Shogun fick vi beskedet att skulle vi segla ”overseas” var vi tvungna att segla idag och i morgon är det bestämt sista dagen att komma igenom ”väderögat” på den nordliga seglatsen till Nya Kaledonien, Fiji och Tonga. Klarar vi inte att starta vår seglats inom dessa tidsramar får vi vänta i tio dygn, tills ovädersfronterna har dragit förbi. S/Y Shogun skulle lätta ankar under eftermiddagen, den nyblivna seglar familjen skulle göra sin första oceanseglats upp till Tonga.

Snabbt tog vi beslutet att segla under lördagen.

Nu vill det till att vi jobbar effektivt det sista dygnet före avfärd.

Med hjälp av David och hans bil tog Janne hand om den sista provianteringen av grönsaker, frukt, kött samt betalning av vår ”Blue Water Sailing” försäkring till det Nya Zeeländska försäkringsbolaget. Jag skulle fixa utcheckningen, taxfri inköp och kontroll av wireinfästning i riggen en trolig sprickbildning i ett Toggle.

Stefan en duktig riggare hjälpte mig att montera ner den defekta undervanten på mastens styrbordssida. Med hjälp av Stefans instrument kunde vi inte finna någon sprickbildning men kunde fastställa att infästningsvinkeln var felaktig. Togglen vändes 180 grader och fick därmed en rätt vinkel ner mot däcksinfästningen.  Skönt nu var den oron eliminerad, riggen var redo för att kunna brottas med de kraftfulla vädergudarna som vi troligen kommer att möta på vår nordliga seglats.

Sen fredag kväll kunde vi ge Albatross klartecken för att i morgon starta seglatsen norrut på sin långa färd hemåt till Sverige.

Anitas bidrag till vår loggbok:

Opua 8th May 2004

Dear Carl and Janne,

Thank you for all the love and friendship you have brought into my life and a big thank you to the Albatross for sailing the many seas to New Zealand.

The last five months have been so very special and to sail into Opua, your Port for leaving New Zealand waters with your both, was the `icing on the Cake´.

I have to admit I have never felt so scared as when I awoke to the stormy sea upon leaving Kawau Island and for a while there the journey stopped being romantic and was downright terrifying; until I looked at you both, how could I be so scared, when with two such captains us yourselves.

I look forward to sailing with you again.

You are both very special, and I know have touched many hearts on this quest of yours.

Janne, you have made my life complete and I know for it is just the start.

There is no doubt in my mind that you are both the bravest men I have ever met and I look forward to meeting your Eva, Carl she is obviously also a very special Lady.

My love Always

Anita

The Albatross

Guided by the Moon and Stars

The Albatross, sails long and hard

Though Stormy seas and scattered rain

The Yacht, she sails to new terrain

Two Captains does she hold so dear

And trusting them she shows no fear

But proudly sails the oceans blue

With sails full mast, to lands anew

Were ever landing making friends

And memories that last

A lifetime, in the hearts they’re touched

With special times that passed

Their journey onward calls again

And they must sail away

But all may love and heartfelt thoughts

Go with them both this day

/ Anita

Share

Leave a Reply