Loggbok för S/Y Albatross 2005-03-06

Loggbok för S/Y Albatross 2005-03-06

 

Datum 2005-03-06 2005-04-02
Rutt Saint Helena, UK Till Azorerna
Position 15 55 101 S
05 43 152 W
20 28 849 N
32 27 253 W
Väder Sol och tropisk regn 

30

N-NO 4-15 m/s 

1030 mmbar

Distans 3053
Erfarenhet Passera inte ekvatorn under 28 grader väst. Gäller under våren och försommaren.

Dag 10 Onsdagen den 16 Mars 2005
Det känns påtagligt att vi närmar oss ekvatorn. Vinden går ner och Albatross seglar med endast tre till fyra knops fart. Satte genakern på babordssidan men den svaga vinden har stora svårigheter att fylla den. Trots den klena farten går det framåt,  53 nautiska mil till ekvator passagen.

Dag 11 Torsdagen den 17 Mars 2005
Åtta välväxta delfiner kom i bredd simmande emot Albatross på styrbordssidan svepte förbi fören och simmade vidare akterut. Delfinerna var dubbelt så stora som de som normalt brukar besöka oss, cirka tre meter långa.
Det går trögt framåt. Storen togs ner för att ge utrymme för mer vind till den 120 kvadratmeter stora genakern som ger oss tre knops fart.
Den lilla dieselgenerator slutade att fungera, den nya drivremmen som monterades för en vecka sedan var totalt utsliten.
Tyvärr har vi inte kunnat lokalisera felet.
Reservremmarna var nerpackade under britsarna i fören som vi använder som lagerutrymme. Välstuvat med massor av prylar cyklar, pärlfiskarestolar, tamp, fendrar, elkabel etc. allt fick langas ut till salongen tills vi nådde ner till drivremmarna.
Ekvatorn passerade vi klockan 03.15 på torsdag morgonen, position 19 grader 14 minuter väst.
Skönt….!!!! Trots att det går sakta framåt är vi åter på norra halvklotet efter
679 dagar på det södra. Där vi blev bortskämda med i huvudsak slör- och plattlänssegling.
Jag hade nattvakten och Janne låg och sov därför blev det inte något större kalas vid denna passage, vi väntar tills vi når Azorerna.

Dag 12 Fredagen den 18 Mars 2005
Tunga regnmoln vilar över oss och det dundrar i fjärran ett avlägset åskväder ger dova och långvariga knallar i norr.
Fortfarande mycket lätt vind och loggen visar 2,5 knop.
När solen låg strax över den västra horisonten for vinden upp till fasliga åtta meter i sekunden och grep tag i alla seglen och Albatross seglade framåt med 6,5 knop på nordlig kurs, denna välkomnade vind höll i sig till gryningen.

Dag 13 Lördagen den 19 Mars 2005
Vi fundera på och gå in om på Cape Verde Öarna ifall vindriktningen är till vår fördel. Till ön Ilha De SaoVincente och staden Mindelo med hamnen Porto Grande.
La in nya waypoint i GPS:N och den visar 886 nautiska mil till den första sydvästra ön Brava.
Fruktansvärda regn avlöser varandra med ömsom stormvindar och stiltje.
En ny omgång torkad fisk är på gång, tre kilo tonfisk hänger nu till torks under soltaket.
Även i Atlanten finns den otäcka ål liknande fisken som vi tidigare fångat i Stilla havet och Indiska Oceanen. Fisken högg på bleckfiskbetet med sina sylvassa tänder och den stirrade äckligt med sina monster ögon. Firren hivades i sjön igen och fick bli mat till hajarna.

Dag 14 Söndagen den 20 Mars 2005
Farvattnet är kolossalt ödsligt inte ett skepp har siktats men det är rikt på delfiner. Under dygnet har vi fått besök av tre stor stim på cirka tretio djur som underhåller oss med att simma runt Albatross och som vanligt tävla om att ligga strax före Albatross i vågskvalpet.
Natten övergick till total stiltje och Albatross gungade framåt på 1,5 knop med hjälp av den nordvästliga havsströmmen.
Då är det långt till nästa waypoint Cape Verde 800 nautiska mil bort.
Natthimmeln glänstes upp av mängder med intensiva åskväder som låg runt om oss där blixtrarna gjorde väldiga koststycken varje sekund.
Lyckligt viss kom vi aldrig in i ovädrets centrum.
Tog ner alla seglen under natten och lät Albatross följa med strömmen där vinden ofta gick upp i stomstyrka och lika snabbt tillbaks till stiltje och ofantliga mängder regn sköljde över oss i detta tropiska busväder.
Kopplade ifrån alla antennledningar, säkringar och sektioneringsströmställarna till batterierna och generatorerna samt jordade ner SSB-radions antennledning till potentialutjämningssystemet där alla vanten, skrovgenomföringar och ventiler är anslutna och mynnar ut till två rejäla jordplåtar på skrovet. Allt för att eliminera skadorna på el- och elektronikutrustningen ifall vi skulle få en direktträff av en blixt.

Dag 15 Måndagen den 21 Mars 2005
Ovädret håller oss fortfarande i ett järngrepp med massor med regn och åska.
Temperaturen ligger på omkring 33 grader och vi passar på och duscha i ösregnet som ger en härlig svalka. Normalt är vi inte bortskämda med att duscha varje dag, vi får vänta fyra dagar emellan duscharna, färskvatten är en dyrbar vara ombord.
En stor trålare möter vi på vår styrbordssida försökte kalla upp henne på VHF-radion, en ryss svarade och han kunde inte tala någon engelska. Efter vårt möte styrde trålaren upp mot väster och den såg vällastad ut och i aktern hängde en trål full med fisk, troligen var den på väg till ett moderfartyg för att lossa sin fiskfångst.
Kort därpå kirrade fiskerullen och vi kunde bärga en tre kilo stor guldfenad tonfisk. Denna fisk har ett ljusare kött i närheten av rosa. Av fisken fick vi två bra middagar.
Vinden går ofta ner i stiltje och då startar vi huvudmotorn och motorseglar någon timme tills vi får vind igen.
Ett kylvattenrör för sjövatten på Volvo Pentan började läcka. Kopparröret hade korroderat och ur ett litet hål på någon millimeter sprutade saltvattnet.  Röret har vi tidigare lagat med att tenn lödda hålen därför rullade vi vulktejp över hålet och spände på en 20 millimeters slangklämma. Det blir till och tillverka ett nytt kopparrör då vi kommer hem. I Australien kunde Volvo Penta handlaren leverera röret till ett pris av 3000 SEK…!!! Rätt pris borde vara 500 SEK.

Dag 16 Tisdagen den 22 Mars 2005
Stim av stora tonfiskar på uppåt 50 kilo visar upp sina konster på babordssida där de lekte under en halvtimme och vi väntade febrilt på att någon vilsekommen tonfisk skulle hugga på vårt akterliga bleckfiskbete, men tyvärr då de lekt färdigt simmade dom vidare ut på den oändliga oceanen.
Av Hans Faber på S/Y Born Free fick vi mail om piratöverfall utanför Jemen:

Vägen via Suezkanalen och Röda havet fick några minuspoäng när vi hörde att två amerikanska båtar blev attackerade av pirater utan för Jemen för några dagar sedan.
Attacken var välorganiserad och utfördes med två snabbgående båtar, alla utrustade med gevär och en med automatvapen som de använde flitigt.
Banditerna siktade mot cockpit för att döda. Otur för piraterna var att åtminstone den ena amerikanen var en före detta marinkårsoldat med eget automatvapen. Han lyckades träffa två av piraterna troligen tre, förstöra motorn på en av båtarna och när den andra amerikanen vände sin stålbåt och rammade en av piratbåtarna och mer eller mindre sänkte den, så gav de upp. Ett handelsfartyg hörde amerikanarnas MAYDAY och kom snabbt till undsättning och eskorterade de båda segelbåtarna till en säker hamn.
Det verkar som om vi gjorde rätt vägval när vi seglar Albatross denna långa väg upp till Europa via Godahoppsudden i Sydafrika.

Sakta går det norrut. Tvärs på styrbordssidan ligger Liberia på den västafrikanska kusten, med ett avstånd på 600 nautiska mil.
Äntligen! Vinden börjar vrida mot norr och vi seglar på en pinnkryss mot Cape Verde. Väderprognoserna spår en vindvridning till 30 grader och det välkomnar vi.

Dag 17 Onsdagen den 23 Mars 2005
Strax före solnedgången satt vi i sittbrunnen och åt det dagliga middagsmålet.
Luften är väldigt fuktig och övergick till en lätt dimma. Vid den västerlika horisonten skymtade jag en siluett av ett större fartyg och snabbt växte profilen sig ännu större. En jättestor tanker på omkring 400 000 ton kom ur diset och hade en kontrakurs till oss position 05 52N, 22 04W.
Kallade upp skeppet på VHF-radion och efter en lång stund svarade kapten Allister. Frågade ifall han såg oss på sin radarbild.
– Nej jag har inte något eko på er, svarade han. Kan du ge mig er position
Efter att han fått vår position ett par gånger. Hittade han ett bra eko men tvärs babord.
– Ursäkta, sa han. Jag trodde ni låg för ut på vår kurslinje och att vi var tvungna och gira för er därför kollade jag inte tvärs
Supertankern var fullastad med råolja från Venezuela och var på väg till Sydkorea för att lossa sin last där om 46 dygn. Tankern hette Front Serenade och ägdes av det norska rederiet Fredriksen.
Allister berättade att de hade Internet ombord och då fick han vår webbadress. Tackade för en trevlig pratstund och önskade oss lycka till på vår långa seglats hem till Helsingborg.

Under Jannes kvällsvakt satt han lugnt och avspänt i sittbrunnen och beundrade den enorma stjärnhimmeln då det i mörkret kom flygande en stor flygfisk och landade i hans skrev och började och sprattla vilt. Fisken skrämde livet av Janne tills han i det svaga stjärnljuset kunde se att det var en vilsekommen flygfisk och inte en sjöjungfru han fått sällskap med.

Dag 18 Torsdagen den 24 Mars 2005 Skärtorsdagen
UTC klockan 12.10 larmade VHF-radion och i displayen kunde vi avläsa ett MAYDAY och eld ombord position 10 35N, 17 07W.  Fartyget låg några hundra mil ifrån Guineas kust och direkt anmälde fem lastfartyg att dom genast satte kurs mot haveristen. Den som låg närmast hade en timmes gång på med högsta fart.
Via vår VHF-radio kunde vi följa all radiotrafik där kapten ombord på det olycksdrabbade fartyget skickligt ledde räddningsinsatsen. Fartygets namn var Neptun och det brann intensivt i maskinrummet.
Efterhand som Neptun fick assistans beordrade kapten dom att gå upp jämsides och med sina vattenkanoner kyla hans skrov. Först på kvällen var elden under kontroll och ombord hade de flera besättningsmän som var bränn- och rökskadade, ett norskt kryssningsfartyg som hade bra sjukvårdsresurser lät meddela att dom var för långt ifrån haveristen för att i tid kunna ge hjälp till dem. Ett franskt krigsfartyg gick då med högsta fart för att ge läkarehjälp.
Kapten tackade alla för hjälpinsatsen och under natten lät kapten Neptun driva för att invänta bogseringshjälp. Fartyget låg på för djupt vatten för att ankra.

Dag 19 Fredagen den 25 Mars 2005 Långfredagen
Påsken har även kommit till Albatross, tyvärr har vi inte några påskdelikatesser ombord och vi jobbar som vanligt.
Ytterliggare ett nytt MAYDAY position 14 09N, 16 51W ett fartyg har gått på grund 10.45 GMT. Tyvärr var avståndet för stort för att på VHF-radion avlyssna räddningsaktionen. Det är mycket som händer här på Västafrikas kust. Sjömännen kanske firar påsken en aning för intensivt?

Dag 20 Lördagen den 26 Mars 2005 Påskafton
Fortfarande pinnkryss, men vi hoppas på att väderprognoserna är rätt, där utlovas en vindvridning till öst. Håller tummarna en halvvindssegling hade varit en fin påskpresent till oss.
En stor fiskebåt skar vår kurs position 08 08 679N, 24 16 102W på sydvästlig kurs klockan 23.00 UTC. Båten syntes tydligt, med massor av stråkastare som lyste upp däcket. Försökte få kontakt med henne via VHF-radion men dom orkade inte och svara. Troligen ryssar som firade påsk.

Dag 21 Söndagen den 27 mars 2005 Påskdagen
Intog en bra påskfrukost, en burk inlagd sill i pepparrotssås och kokte de sista fyra äggen samt ett nybakat bröd.
Den nordostliga vinden ökar och pendlar mellan 12 till 15 meter i sekunden och sjön är mycket grov. Någon vindvridning har inte syns till och vi har stora svårigheter för att hålla kursen till Cape Verde öarna, vi seglar för mycket västerut på vår pinnkryss.
Därför beslöt vi att inte gå in till Cape Verde utan seglar direkt till Azorerna. En ny waypoint sattes där vi korsar vår utseglingsrutt från Kanarieöarna till Saint Lucia i Kariben position 20 22N, 30 00W och GPS:N visade bäring 340 grader och 742 nautiska mil.
Vi lät Albatross falla av några grader från den hårda vinden och sjön och ligger nu med en 50 gradig vinkel mot sjö och vind.
Albatross är fantastisk i denna kraftiga och robusta sjö. Hennes 18 ton tunga skepp angriper vågväggarna och utan att tappa fart klättar hon upp på vågkammen då hon i det närmaste står rakt upp i en 45 graders vinkel. Planar ut över toppen och med ett fritt fall på fyra till fem meter kastar hon sig ut i vågdalen där fördäcket brakar i sjön med en redig smäll. Olyckligtvis kan hon ibland komma i ofas med de nya inkommande vågorna och fören går då direkt in i den nya vågväggen med resultatet att en enorm vattenkaskad bildas som övergår till vitt havsskum som vräker sig tvärs ut och däcket fylls med massviss av aggressivt saltvatten som ger saltavlagringar på allt fritt på däck, samtidigt som hon då tappar farten på ett par knop.
Nytt MAYDAY position 12 22N, 25 14W klockan 03.30 UTC, vi ligger 145 nautiska mil ifrån haveristen. Kunde inte avlyssna någon ytterliggare radiotrafik från fartygen som assisterade.

Dag 22 Måndagen den 28 mars 2005 Annandag påsk
Har nu tvärs styrbord  Guinea -Bissau på 650 nautiska mil öster ut.
Klockan 20.00 siktades ett stort lastfartyg på kontrakurs mot oss, kallade upp henne på VHF-radion men det var inte någon som förmådde svara. Efter några minuter då rorgängaren fått liv i kapten girade skeppet och stävade bort i mörkret med sydostlig kurs.

Dag 23 Tisdagen den 29 mars 2005
Äntligen har vi fått en liten vindvridning mot öster och vi seglar direkt på vår waypoint med kurs 342 grader och som nu ligger 400 nautiska mil bort. Men fortfarande en pinnkryss där Albatross kraftfullt häver sig över det mäktiga vågorna som håller oss i ett järngrepp.

Dag 24 Onsdagen den 30 mars 2005
Klockan 20.00 UTC fick vi äntligen kontakt med Bjarne. En radioamatör från Helsingborg, vi har många, många gånger gemensamt anropat varandra via SSB-radion men idag var det ”Bingo” på frekvensen 8,294 MHz fick vi kontakt. Tillsammans hade vi ett trevligt samtal och fick lite färska nyheter hemifrån Sverige.

Dag 25 Torsdagen den 31 mars 2005
I havet vimlar det av flygfisk varje morgon städas däcket på massvis av fiskar som buklandat på durken. För övrigt är havet fiskfattigt det är nu många dagar sedan någon fisk behagade att hugga på det akterliga betet fortfarande väntar vi på en 50 kilo stor tonfisk som borde nappa.
Kursen på omkring 325 grader som vi haft på vår pinnkryss under flera dygn för Albatross närmare Newfoundland som ligger 2400 nautiska mil bort. Men vi hoppas fortfarande på en vindvridning till öster.

Dag 26 Fredagen den 1 april mars 2005
Äntligen har vinden vridit några grader mot öst och vi seglar på 342 grader. Väderprognosen spår ytterliggare vindvridning mot öster och det hade varit gudomligt att kunna segla med direktkurs till Azorerna som ligger på bäring 16 grader och på ett avstånd av 1270 nautiska mil.

Dag 27 Lördagen den 2 april mars 2005
Hurra, Hurra, Hurra!!!!
I kvällssolen klockan 19.15 passerade Albatross rutten som vi hade den 3 december 2002 på vår seglats från Kanarieöarna till Amerika med Atlantic Rally for Cruisers 2002 då även Greger- och Ulf Östman från Viken och Tim Bateup från Worthing i England var ombord.
Cirkeln är sluten!
Vi har seglat runt jorden och som stolta seglare stävar vi nu på hemåt mot Helsingborg, som vi kommer att angöra lördagen den 18 juni klockan 15.00.
Exakt 850 dagar tog vår segeltur runt klotet.
Position: 19 26N, 32 24W
Under lördag förmiddagen kom åtta delfiner och lekte kring Albatross skov.
Den ostnordostliga vinden har gått ner kraftigt men fortfarande går vi på kryss och farten ligger på omkring 4 knop.
Vi håller tummarna och hoppas på ytterliggare en vindkantring. Azorerna ligger 1070 nautiska mil bort på bäring 16 grader.

 

Share

Leave a Reply