Loggbok för S/Y Albatross 2005-03-06

Loggbok för S/Y Albatross 2005-03-06 

Datum 2005-03-06 2005-03-15
Rutt Saint Helena UK Azorerna Etapp 1
Position 15 55 101 S
05 43 152 W
03 55 260 S
17 08 894 W
Väder Soligt 

30

SO 4-15 m/s 

1024 mmbar

Distans 1309
Erfarenhet

Dag 1 Måndagen den 7 mars 2005
I James Bay söndag förmiddag hade fyra segelbåtar Steamed Windows, Anke 2, Skua och en Katamaran som leveransseglades från Cape till Mornings i Grekland lämnat Saint Helena före helgen och var nu på väg mot Azorerna och Brasilien.
Kvar var Albatross. Irena från England med Roger ombord som är inne på sitt sjunde år på sin seglats runt jorden och som vi haft sällskap med sedan vi kom till Réunion. Ocean Phoenix från Jersey en sjuttiofem fots elegant segelbåt som vi mötte i Cape Town.
Janne hade tagit sig i land för att överlämna en svensk flagga till SHYC, Saint Helena Yacht Club och en till Mike Olsson på radiostationen Saint FM.
Jag jobbade febrilt ombord med att skura skrovet på Albatross rent från en frodig grönska som växte i all välmående ovan vattenlinjen.
Klockan 11.30 var Albatross beredd för avfärd och vi signalerade i hornet varpå våra övriga seglarvänner besvarade signalen den sextio meter långa ankarkättingen togs in och Albatross stävade ut mot sin 4300 nautiska mil nordliga färd mot Azorerna.
Kallade upp Saint Helena Radio på VHF: n och tackade för en strålande vistelse på ön och radiooperatören tillönskade oss lycka till på vår färd hem till Sverige.

Storen sattes med två rev, mesanseglet och klyvaren fullt utrullad. En kraftig vind på 15 meter i sekunden tog tag i seglen och vi gick på en bra slör med en nordvästlig kurs mot ön Ascension.
Därefter intog båda Janne och jag liggläge i sittbrunnen och fortsatte och läsa i våra böcker.
I gryningen måndag morgon flyttades bommen över till styrbordssidan och klyvaren spirades ut, vi är livrädda för att segla för rakt norrut och då passera ekvatorn under 20 grader väst och då hamna i stiltjeområden. De så kallade hästlatituderna där många skepp låg och drev i veckovis utan vind, färskvattnet sinade och besättningarna var tvungna och ta livet av hästarna och de övriga djuren ombord.
Saint Helena Radio anropade Albatross på VHF radion klockan 10.00 vi var då cirka 150 nautiska mil från ön, men dessvärre fick vi inte någon kontakt med stationen.

Dag 2 Tisdagen den 8 mars 2005
En två kilo stor Dorado högg men firrens ringa vikt hjälpte fisken till ett förnyat liv. Janne släppte fiskfångster och lät den simma vidare i Atlantens turkosblåa hav.
En daglig radiokontakt hade vi bestämt med de två tyska segelbåtarna Anke 2 och Skua. UTC 08.00 anropade vi på SSB-radion 8416 kHz.
Tyskarna ligger cirka 50 nautiska mil före oss och meddelar att även de har en bra vind.
Ett flak ägg 30 stycken hivades över bord, äggen hade vi köpt i Cape för fyra veckor sedan och började och surna. Totalt hade vi då köpt fyra flak till ett bra pris på 14 SEK/flak, lite spill det priset får man räkna med.

Dag 3 Onsdagen den 9 mars 2005
Vinden avtog kraftigt under natten och farten gick ner till 4 knop. I gryningen sattes spinnakern och med hjälp av dessa 120 kvadratmeter segel fick Albatrossen bra fart igen 5-6 knop.
Temperaturen stiger för varje dag till omkring 30 grader och under nätterna sjunker den endast ett par grader grader. Lätta snälla väder moln pryder den för övrigt knallblåa himmeln.
En jättestor fisk hade under natten huggit på den akterliga fiskekroken. Kroken var totalt uträttad och kvar hängde stora köttslamsor från fiskens käft.
Mail kontakten via SSB-radion fungerar dåligt med radiostationen Maputo i Moçambique. Senare meddelade stationen att de hade drabbats av en fruktansvärd storm som hade skadat deras antenner.

Dag 4 Torsdagen den 10 mars 2005
Av det 20 kilo potatisen som vi köpte i Cape har vi nu varit tvungna att lämpa 15 kilo över bord. Potatisen har angripits av en svampsjukdom och ruttnar snabbt. Jag tror att det är ett fördärv för dessa rotfrukter att odlarna tvättar potatisen och då uppstår det en mängd småskador på skalet som lätt infekteras.
En sandig och skitig potatis är den bästa!
Albatross seglar på en kurs på 290 grader och ligger 1600 nautiska mil från Angola i öster och i norr 1000 nautiska mil från Liberia och i väster har vi Brasilien.
Efter ön Ascension har vi planerat att gå mot öarna Cape Verde och vidare mot Azorerna, men ytterst får väder situationen kring ekvatorn bestämma färdplanen.
På sen natten gick vinden ner till total stiltje och Albatross gungade framåt i en knop med hjälp av den nordvästliga vattenströmmen. Efter att solen börjat höja temperaturen några grader svepte en lätt vind in från sydost och spinnakern stattes omgående.
Sakta men säkert seglar vi norrut och under natten fick vi kontakt med en ny radiostation Daytona i Florida US. Signalen var stark och laddade ner mängder av mail på en kort tid.

Dag 5 Fredagen den 11 mars 2005
Fisken som hängdes på tork för en drygt tio dagar sedan är nu färdig. Under soltaket hänger små delikata fiskbitar där färgen har övergått från fiskvit till gyllenbrun och peppar och chili kryddorna har torkat in i fiskköttet.
Fisken smakar utmärk och ger en bra motion till gaddarna som får arbeta för födan.
– Farvattnet är fruktansvärt ödsliga, vi har inte mött ett skepp sedan vi lämnade Saint Helena, sa vi.
Strax därpå siktades ett stort lastfartyg akter ut. På VHF-radion kallade jag upp henne och en trevlig styrman som hette Bob från Indien svarade. Skeppets namn var Fedrell Gipana och registrerat i Hongkong och på 150 000 ton. Med sin last från Cape Town var hon på väg till USA där de skulle lossa om fjorton dagar. Fedrell Gipana gick på sin ekonomi fart, det vill säga 14 knop.
Bob hade varit ombord tre veckor och seglat i åtta år och det var första gången han hade pratat med en jordenruntseglare. Han önskade oss lycka till på seglatsen och önskade oss välkomna till Indien som han sa.
– Ett av världens finaste länder

Seglade spinnaker under hela natten och det gick undan 7-8 knop. Efter soluppgången ökade vinden och en utspirad klyvare ersatte spinnakern  och vi håller en utmärkt kurs på den södra udden på ön Ascension.
Vår tyska vän Dittmar på Anke 2 berättade om deras missöde.
Klockan 05.00 hade spinnaker brustit i fallhornet och hela spinnakern rasade ner över fören och av vattenmassorna tryckes segelduken under kölen och vidare in i rodret. Ett mardröms scenarion.
Anker 2 drev med vinden och strömmen och David och Dittmar jobbade för fullt med att få loss spinnakern från skrovet i den hårda sjön.

Dag 6 Lördagen den 12 mars 2005
Beslutade att inte gå in till ön Ascension då väderrapporterna varnar för kraftig nordvästliga dyningar, vilka kommer att rulla rakt in i den nordväst belägna ankarviken.
Dessa makalösa dyningar som är vanliga i mars berättade grabbarna på Saint Helena Yacht Club om då de rullade in i James Bay.
Enorma mängder energi frigörs då de bryter och träffar klipphällarna och när de når hamnpiren bildas 30 meter höga vatten kaskader.
Att då försöka ta sig i land med Albatross enkla dinge med dessa dyningarna i vattnet är direkt livsfarligt.
Tusentals tonfiskar och graciösa sjöfåglar leker på Albatross babordssida.  Fisken driver upp massvis med småfisk till vattenytan som fåglarna mumsar i sig samtidigt som tonfisken utför små konststycken då hoppar upp i luften. Tyvärr undviker tonfiskarna vår akterliga fiskelina, det nappar inte.

Klockorna vreds tillbaka en timme, ligger nu på Azorernas tid -1 timme till GMT. Vilket medför att vi nu ligger två timmar efter svensk normaltid.

Ön Ascension upptäcktes av portugiserna på Kristi himmelsfärdsdag därför namnet Ascension år 1502.  Portugiserna lyckades och hålla öns läge hemlig i 75 år och därefter blev det ett hett byte för britterna.
Under Falklandskriget utgjorde ön en viktig bas för de brittiska trupperna och US Air Force arrenderar sedan många år den oerhört stora flygbasen som finns på ön. Där en landningsbana som är cirka 10 kilometer lång är konstruerad för nödlandning av rymdfärjor.
På ön finns det gott om havssköldpaddor och det bor en 1500 människor stor lokalbefolkning på ön som huvudsakligen jobbar på flygbasen.

Albatross passerade ön klockan 03.00 och endast ett par svaga ljus kunde siktas i mörkret från vår babordssida.

Dag 7 Söndagen den 13 mars 2005
Sjökortet ”South Atlantic Ocean, South America to Africa” kunde vi nu lägga till handlingarna. Efter att vi passerat ön Ascension dammades sjökortet ”North Atlantic Ocean, Eastern Part” av.
Där kunde vi väl avläsa alla våra dagliga utprickningar på Albatross västliga färd från Kanarieöarna till Karibien för 2 ½ år sedan. Vi har ungefär 1900 nautiska mil tills vi korsar vår utseglingsrutt från Kanarieöarna och därefter kan vi ta oss titulaturen ”Jorden Runt Seglare”

Solen lyser intensivt och står nu närmast i zenit på sin väg från Stenbockens vändkrets till sommarsolståndet på norra halvklotet. Antagligen kommer vi att passera ekvatorn den 21 mars då solen står i zenit över ekvator och är halvvägs till Kräftans vändkrets.
Det är varmt 33 grader och vi har monterat upp ytterliggare solskydd på sittbrunnens tak för att täcka instrålningen från för- och efter middagssolen.

Dag 8 Måndagen den 14 mars 2005
En aning tyngre moln täckte himmeln och en grövre sjö rullade in från sydost. Det var inte läge för att sätta spinnaker, den trygga segelsättningen med utspirad klyvare, stor och mesan fick duga. Albatross seglar nu på en bra kurs 320 grader till en ekvator passage på 22 grader väst.
Strax före lunchtid kom det upp ett stort stim blåfenade tonfiskar som lekte med Albatross skrov.

Dag 9 Tisdagen den 15 mars 2005
En tre kilo stor tonfisk högg på den blanka kroken och fiskrullen kirrade då den kraftfulla fisken försökte simma ifrån Albatross. Fisken bärgades och det visade sig att det var en av den berömda blåfenade tonfisken.
En mycket smakfull fisk som tonfiskarna på Cook Island i Stilla Havet ibland fångade och direkt satte de kurs tillbaks till ön för att flyga den läckra fisken direkt till Japan, där Japsen betalde ofantliga summor för dessa delikatesser.
När fiskekroken kastades i Albatross strömfåra igen högg ytterliggare en tonfisk. Totalt fångade vi tre godbitar.
Till middagen serverade Janne:
– Stekt tonfisk filé
– Råstekta potatis med hakad gul lök
– En välsmakande sås på majonnäs och tomatpurékryddad med salt, chili och svart peppar
Ett kilo filé marinerades i:
– 1 tsk Salt
– 1 msk Svartpeppar nymalen
– 1 tsk Socker
– 4 msk Vinäger vit
– 2 msk Sojasås
Till detta kan man sätta sin egen favorit krydda, typ Chili. Allt detta rörs ihop i en skål så det löser sig, därefter läggs fisken i som är skivad i 1,5 centimeter stora skivor. Allt skall stå i kylen 24 timmar och vändas runt med jämna mellanrum. Därefter färdigt att äta.
Resterade tre kilo av tonfiskfiléerna skars upp i småbitar för att blandades med kryddblandningen för ”torkad fisk”.
Recept se loggbok Saint Helena 2005-02-27.

Många Squalls avlöste varandra under natten och som fällde mycket regn, vinden blev byig och Albatross for rundor mellan öst och väst.
När gryningen kom på tisdag morgonen siktade vi i väster ett jättestim av delfiner på vår babordssida.
Ett hundratal livliga delfiner hade siktat Albatross och simmade och tävlade intensivt för att komma fram först till Albatross stäv.
Här lekte de länge och väl. Det verkade som det var lång tid sedan det hade träffat på en segelbåt som väl kunde följa deras framfart i vattnet.
Efter de hade slutlekt vände dom tillbaks för att simma vidare ut på den oändliga oceanen.
Ett kraftigt och intensivt regnväder kom in över oss vid lunchtid. Det var lång tid sedan vi hade ett kraftigt regnoväder, senast var det i Colon utan för Panama kanalen. Jag tog tillfället i akt och fick mig en extra dusch, en härlig känsla att stå näck på däck och enbart njuta av ett varmt tropiskt regn som enbart öser över en två grader syd från ekvatorn.

 

Share

Leave a Reply