Loggbok för S/Y Albatross 2005-04-18

Loggbok för S/Y Albatross 2005-04-18

 

Datum 2005-04-18 2005-04-30
Rutt Ponta Delgada Sao Miq Azorer
Position 37 44 433 N
25 39 528 W
Väder Sol o regn 

19

mmbar
Distans
Erfarenhet

I gryningen söndag morgon siktades hamnen Ponta Delgada en fyra kilometer lång hamnpir låg parallellt med landbacken och fredade den inre hamnen och österut i skydd mot den kraftiga västliga vinden skönjdes hamnöppningen där Albatross styrdes upp på enslinjen 321 och därpå 266 grader och seglade med tre knops fart in i hamnbassängen.

Äntligen i hamn !!!

På kajen i marinan väntade hamnpolisen och jag lyckades med konststycket att hivade en förtöjningstamp rakt i nosen på den elegante polisen samtidigt som han snabbt returnerade tampen tillbaks till mig, som jag slog på styrbordssidans mitt knap.

Med ett kraftfullt språng tog båda Janne och jag ett jättekliv från däcket och hoppade i land varpå vi tog varandra i hand och önskade oss välkomna till ön Sao Miquel i Azorerna, efter en 42 dygns lång och lyckad men väl så besvärlig seglats från Saint Helena.

Vilken underbar känsla att åter få trampa fast mark.

Incheckningen till EU gick snabbt och smärtfritt tull- och emigrationsmyndigheten var bussiga och vi kände oss välkomna hem till vårt Europa, efter att ha seglat runt på världshaven i nu snart tre år.

Sao Miquel är en stort chartermål för många skandinaver som vill möta försommaren på Azorerna.Under förmiddagen fick vi besök av många danskar, svenskar och finnländare som hade spanat in den svenska flaggan som ståtligt flaggade på mesanmasten.

Marinan är relativt nybyggd och välordnad med eleganta våtutrymmen, restauranger och klubblokaler se webb:

www.apsm.pt/marina

Azorerna ligger mitt ute i Atlanten mellan Europa och Nordamerika tvärs ut från Lissabon. Ögruppen består av totalt nio öar där Sao Miquel är den största ön och Ponta Delgada är huvudstaden. 238 000 människor bor på öarna. Öarna är av vulkaniskt ursprung med en kraftigt kuperad terräng där de välansade och bördiga jordlotterna ligger vacker belägna på bergssluttningarna, det är en stor Edens lustgård som har ut vecklats i det behagliga klimatet med lummig grönska och en rik blomsterprakt.

Sao Miquel upptäcktes år 1427 av den portugisiska kapten Diogo de Silves som var i Henrik Sjöfararens tjänst. Övärlden var då obebodd.

Azorerna koloniserades inte enbart av portugiser, utan även av skottar, araber, engelsmän och fransmän.

Sao Miquel var under 1700-talet en av världens största exportör av apelsiner. Tyvärr tog apelsinpesten kål på det flesta odlingarna under 1800-talet. Idag är den växhusodlade ananasen en stor produkt jämte biologiskt odlade grönsaker och mejeriprodukter. Masviss av välsmakande och lagrade ostar saluförs i det otaliga pitortska butikerna.

Se webb: www.azorerna.com

Första kvällen i land intog vi en mör och blodig biff och läppjade lite lätt på ett gott vin från Azorerna på en mysig restaurang i Ponta Delgadas stadkärna där den välbevarade bebyggelsen har många hundra års anor.

Under måndagen storstädades Albatross och cyklarna packades upp och vi cyklade ut till flygplatsen för att möta Jannes föräldrar Gunhild och Lars och flickvännen Anita med sina barn Antonia och Shoun från Nya Zeeland samt min hustru Eva som landade klockan 13.00 med flyg från Sverige. I deras charterresa ingick hotellrum med frukost och både Janne och jag njöt i fulla drag med att bo på hotell och varje morgon gå till ett dukat frukostbord och mumsa i sig en Continental frukost. Satt länge och väl och enbart smorde kråset.

Tillsammans med våra kära fick vi en förtjusande semestervecka där vi njöt av Azorernas försommar.

En vecka går snabbt och under måndagen den 25 april var det tid för avsked och återvända till vardagen. Numera går det lättare att ta farväl, det är endast sju veckor tills vi seglar in i vår hemmahamn Helsingborg lördagen den 18 juni klockan 15.00.

Med charterflyget från Sverige kom Ove Jöraas, från vår hemmaklubb HYC i Helsingborg, med en välpackad reservdels väska och mönstrade på Albatross för att segla med oss till Skottland.

Genast startade ett intensivt arbete ombord på Albatross för att göra henne sjöklar för den sista långa men väl så tuffa seglingsetappen via Irlands västkust upp till Tobermory på Skottlands västkust där vi troligen kommer att få ta en hård kamp med vårstormarna som står på kö in från Nordamerika, Grönland och Island.

Skrovet skulle rengöras från den otäcka trumpetliknade påväxningen.

Janne antog uppdraget att med hjälp av dykareutrustningen gå nertill kölen och skura skrovet rent. Av Peter på Morning katamaranen fick han låna en dykarmössa och med våtdräkten som skydd mot den värsta kylan gick Janne ner och skurade bort ogräset i det fjortongradiga vattnet.

Under onsdagen övergick det fina försommar vädret till ett ruskigt oväder. Den västliga vinden ökade till storm och regnet vräkte ner. Albatross låg förtöjd med styrbordssida mot flytbryggan och den kraftiga sjön som skapades i den fyra kilometer långa hamnbassängen tryckte Albatross skrov hårt mot flytbryggan, där hon låg förtöjd tvärs mot den inrullande sjön. Alla fendrar, flytbojar och bildäck hade ett styvt jobb att hålla emot de enorma krafterna som vinden och sjön skapade.

Varje dag kom det in stora och vackra kryssningsskepp som var på väg från USA till Europa för att segla där under sommarperioden.  Ofta förtöjde dom vid middagstid efter 6 till 7 dagars gång från Amerika och vid skymningen la de ut igen för att återuppta seglingen till Medelhavet. Skeppen var fullastade med i huvudsak välbärgade pensionärer från USA som tog en snabb rundtur på ön. Typiskt Amerika allt skall gå i ett rasande tempo. De känner inte till det skånska uttrycket:

– Nu tar vi denna dagen till detta och tar det med ro…

Under måndagen fick vi besök av kryssningspassageraren Göran Nilsson som hade siktat vår svenska flagga på mesan masten. Göran och hans fru var på väg till Sverige och avnjuta den svenska sommaren i Sätofta utanför min hemstad Eslöv vid Ringsjöarna för att till hösten resa tillbaks till det behagliga vinterklimatet i Seattle USA. Över ett par goda pilsner fick vi en paus i vårt arbete då Göran berättade om hur det är att leva och bo i USA.

Med stormvinden angjorde den 31 foot stora segelbåten S/Y Marinara på sin långa seglats från Karibien. Skepparen Magnus Hjalmarsson var på väg hem till sin hemmahamn i Motala efter att har seglat runt i den Karibiska övärlden under vinterhalvåret tillsammans med sin besättning Richardt Nielsen från Falköping och Ola Danielsson från Motala. Alla var en aning omtumlade efter den fyra veckor tuffa seglatsen.

I hamnen blev vi även bekanta med besättningarna på tre katamaraner som de hade segla upp från Cape Town. Två var leveransseglingar till uthyrningsbolaget Morning i Kroatien, mycket eleganta skepp på 43 foot som betingade ett nypris i Sydafrika på 1,5 miljoner SEK.

Patrik Delvarre 37 år var på väg till Bordeaux i Frankrike. Han hade även köpt sin lyx utrustade 48 foot långa katamaran i Cape Town och döpt den till La Casa Delvarre i höst skulle Patrik segla med sin familj till Karibien och stanna där under ett par år. Priset för La Casa Delvarre var 350 000 Euro.

Med hjälp av vår dator installerade vi anslutningsprogrammet till SSB-radions Sailmail. Som tack för hjälpen bjöd Patrik på god mat och dricka och vi hade en trevlig afton ombord på hans nya skepp.

Ovädret ökade i intensitet under veckan och hindrade oss för att starta seglingen hemåt. Stormvinden låg på dryga 20 meter i sekunden och tryckte Albatross hårt mot flytbryggan.  För att lätta på trycket mot bryggan packades den hundratal meter prima femton millimeters tre slagna flytlinan upp som vi hade bärgat i Indiska oceanen utanför Sydafrika. Tampen och dingen bar Ove, Janne och jag över till en fast hamnpir och förtöjde den där. I den hårda vinden paddlade jag med dingen och linan på släp, där Ove och Janne matade ut repet och monterade tre flytbojar på tampen. Kvickt fick vi ombord tampen via babords knap till den stora vinschen och lyckades vinscha ut Albatross några meter från flyttbryggan. Under ett par dygn låg vi väl förtöjda och väntade på bättre väder, det var stört omöjligt och utföra något arbete ombord på grund av den grova sjögången.

Först på söndagen gick vinden ner till behagliga 12 meter i sekunden och med hjälp av det långa repet som spring kunde vi köra ut Albatross och förtöja vid bränslekajen. Tankade 334 liter diesel för 69 cent per liter och fyllde färskvatten tanken med 750 liter vatten.

Mindre arbeten återstod för att gör Albatross sjöklar på sin seglats mot Irland och Skottland där hon nu guppade lätt på de inrullande vågorna.

Share

Leave a Reply