Loggbok för S/Y Albatross 2005-04-30

Loggbok för S/Y Albatross 2005-04-30

 

Datum 2005-04-30 2005-05-16
Rutt Ponta Delgada Sao Miquel Aore Tobermory Skottland
Position 37 44 433 N
25 39 528 W
56 37 169 N
06 03 905 W
Väder Sol och regn 

8

NO 5-22 m/s 

1022 mmbar

Distans 1694
Erfarenhet Svårstartade dieselmotorer. Tag oljekannan och tryck in pipen så långt det går i luftintaget. Spruta lite smörjolja i intaget och starta. Dieseln tänder direkt.

Dag 1 Måndagen den 2 maj 2005

En vattenläcka i vaskens avloppsanslutning var vi tvungna och täta före avgång. Av en hårdplats tallrik lyckades vi med hjälp av ett stämjärn hugga ut en femtio millimeter stor packning som mothåll till avloppsanslutningens insida.

Den rostfria avloppsanslutningen på vasken hade korrigerat, troligen på grund av en galvanisk ström, spänningen mellan vasken och potentialutjämningssystemet uppmättes till 350 millivolt. Ytterliggare en punkt tillkom på ”att göra listan”. Anslut vasken till jordsystemet.

Gjorde Albatross sjöklar och med vår förstärkta besättning med Ove Jöraas ombord förberedde vi oss alla på en tuff seglats mot Atlantens nordliga farvatten.

Vaktlistan upprättades:
–         18.00 – 22.00 Janne
–         22.00 – 02.00 Ove
–         02.00 – 06.00 Carl Erik
–         06.00 – 10.00 Janne
–         10.00 – 14.00 Ove
–         14.00 – 18.00 Carl Erik

Klockan 15.00 kastade vi loss där våra nya vänner från Norrtälje och Bjärred stod på kaj och tog farväl och önskade oss lycka till på vår seglats hem till Sverige.

Storen sattes direkt med två rev och klyvaren rullades ut. Havet hade inte lagt sig från det kraftiga ovädret, mäktiga vågor bröt och rullade in mot den yttre piren.

Med en härlig slörsegling längs Sao Miquel sydkust kunde vi njuta av det vackra vykortslandskapet. Byarna med ligger tätt med sin portugisiska bebyggelse och med de välansade odlingslotterna på bergsluttningarna.

I skymningen nådde vi fram till Sao Miquels ostkust och passerade fyren Porta Do Arnel, där vi seglade in i två grova korsande sjöar och en stark tidvattenström som förstärkte våghöjden. De höga vågorna bröt ofta då det rullade över fördäcket. Havet liknade en häxkittel.

Under Oves första vaktpass strax efter klockan 00 hade både Janne och jag kommit in i en djup sömn och sov gott fastän havet angrep Albatross hårt där hon forsade framåt med bra fart i nattmörkret.

Av en fruktansvärd smäll och med ett fritt fall på drygt tio meter vaknade Janne och jag då vi svävade i luften med hjälp av den omvända g-kraften i våra bäddar.

Vi ropade jält samtidigt:

–         Vad händer……!! Har vi kolliderat???

Den kraftiga smällen som fören fick ta var öronbedövande och känslan infann sig direket att hela fören med peke och klyvarerulle hade krossats mot sjön och vi väntade på hur vattenmasorna skulle forsa in i förpiken. Men lyckligtvis hade Albatross klarat språnget ut från ättestupet som vågkammen hade bildat.

Under vår långa färd på oceanerna har vi visserligen haft många likvärdiga “utförsåkningar” med denna var fruktansvärd och vi blev sömlösa den resterande delen av natten. Vi blev en aning rädda.

Oves kommentar:
– Det var en redig smäll! Jag var på väg ner från sittbrunnen och där jag handlöst slets loss från nerstigningsräcket och hamnade i salongen.

Dag 2 Tisdagen den 3 maj 2005

Vinden vred mot nordost 15 meter i sekunden och vi går på pinnkryss.

I morgonsolen kom ett stim delfiner som lekte med Albatross och som vanligt tävla dom om att ligga först invid fören.

Janne tillredde en god middag på stekta grönsaker och bacon. I den hårda sjön mådde jag inte speciellt bra efter drygt ett dygn till sjöss. Strax efter jag ätit middagen var det till och sticka långfingret i halsen. Middagen och drickan forsade ut över relingen. Gick till kojs och sov gott för att klockan 02.00 ta över vakten efter Ove, dock lite slö men på bättringsvägen.

Med den franska katamaranen La Casa Delvarre hade vi radiokontakt och de meddelade att de försökte gå på ostlig kurs mot Portugal i den hårda nordostliga vinden.

Dag 3 Onsdagen den 4 maj 2005

En stor fiskmås högg på bleckfisksbetet. Måsen var glupsk och hade mumsat i sig hela betet därför gick det inte att rädda fågeln, varpå vi fick skära ut fiskekroken.

Klockan 14.40 siktade ett containerfartyg på styrbordssidan, H. Stinnes Linien.

Dag 4 Torsdagen den 5 maj 2005

Vinden har övergått till nordlig och vi seglar på en knivskarp kryss med kurs mot Irland.

Vi har planerat att gå in till en ön Inishbofin position 53 36 70N, 10 12 81W på västra Irland utanför Killary Bay för att därpå segla upp till Skottland.

Tipset på ön har vi fått av vår engelske vän Roger. En mycket speciell ö med vacker natur och en bra pub, som han uttryckte sig.

Efter fyra dygn till sjöss tog vi alla en dusch. Duschutrymmet i förpiken rymde vi ut strax för vi lämnade Ponta Delgada. Duchen har tidigare fungerat som lagerutrymme och vi har alltid duschat på akterdäck. Men nu när vi närmar oss de nordliga breddgraderna är det för kallt och stå på däck i den fem gradiga kulingvinden där hagelbyarna avlöser varandra.

Men det fordrar att man har en god balansteknik för att ducha i pinnkryss med grov sjö. Det känns som att stå i en stor tvättmaskins cylinder inställd på kallvattenprogrammet med centrufigering.

Dag 5 Fredagen den 6 maj 2005

På vår styrbordssida siktades ett fartyg och styrmannen kallade upp oss på sin VHF-radio och undrade vad vi var för några underliga figurer som seglar i dessa ogästvänliga farvatten. Jag berättade om vårt seglingsäventyr. Skeppet var ett OBO fartyg som kunde lasta olja och bulk. Hela besättningen var rysk och båten hette Captian Shorlof och var registrerat i Monrovia Liberia. Hade lastat olja i norra Spanien och var på väg till Norfolk i US.

Dag 6 Lördagen den 7 maj 2005

Fortfarande pinnkryss, men Albatross går bra framåt med omkring sex knops fart på den nordostliga vinden. Det märks att hon går med ett rengjort skrov.

En segelbåt siktades förut. Försökte kalla upp henne, efter en kvart svarade kapten. Det var en fransk seglare som var på väg från Karibien via Horta på Azorerna och försökte gå på nordostlig kurs till sin hemma hamn Cherbourg i Frankrike med en hård och ansträngande pinnkryss. Kapten var mycket nerstämd han hade förväntat sig en behaglig slörvind och inte en så ihärdig kryss i grov sjö.

Dag 7 Söndagen den 8 maj 2005

Stor motortanker korsar vår kurslinje i fören. Kallar upp henne på VHF-radion och en trevlig överstyrman svarade. Båten är en produkttanker för alla sorters kemikalier och hade lastat i Amsterdam och var på väg till Boston i US. Båten hette M/T Helys. Av styrmannen fick vi en färsk väderprognos för 24 timmar framåt. Fortfarande ostlig kuling.

En liten sparv kom på besök, utmattad slog den sig ner på Jannes hjässa för att därpå testa jobbet som rorsman. Sparven slog sina klor i ratten men fick snabbt överge det nya jobbet, då ratten parerade snabbt mot den inkommande sjön.

Sjön vräker över oss och kulingen 14 till 17 meter i sekunden håller oss i ett järngrepp.

Ove tar en funderare ibland och undrar om man är frisk som frivilligt kan utsätta sig för sådana här strapatser.

Dag 8 Måndagen den 9 maj 2005

Vädret är fruktansvärt uselt till och med skäggstubben har slutat och växa i detta kalla polar väder.

För att ge Janne en chans till och få kastrullerna kvar på gasolspisen styr vi upp Albatross på en bra slörvind med kurs på Grönlands sydspets som ligger 1000 nautiska mil bort.

Massvis med delfiner hälsade på oss. Delfinerna var mycket välväxta cirka två meter långa och svarta med en torpedliknande nos.

Dag 9 Tisdagen den 10 maj 2005

Burr….. va…. kallt.

Idag startades dieselvärmaren en Ebersprecher som inte varit i drift på lång tid. Värmaren gick igång efter första starförsöket och nu kan vi njuta av värmen under några sköna kvällstimmar i salongen.

Den lilla dieselgeneratorn var svårstartad. Den vill helt enkelt inte gå igång.

Då kom Janne till och tänka på ett tips som han hade fått av sin båtgranne Ove Bergstedt i Helsingborg om svårstartade dieselmotorer.

–         Tag oljekannan och tryck in pipen så långt det går i luftintaget. Spruta lite smörjolja i intaget och starta. Dieseln tänder direkt.

Ett mycket bra tips motorn startade omgående.

Dag 10 Onsdagen den 11 maj 2005

På kvällen landade det en liten fågel troligen en fink av något slag. Fågeln gjorde sig hemmastadd, som snabbt och flög in och ur salongen för att ta en flygrunda kring Albatross. Vi döpte fågeln till Örnen.

Örnen var orädd och satte ofta sig på våra hjässor och kvittrade glatt. På natten satt den och sov på skafferiets nät.

Fem dagar sedan vi duschade, det börjar bli lite unket ombord. Startade dieselvärmaren någon timme före varmduschen, för att få ett lite behagligare klimat ombord. Oj vad skönt med en varm dusch och rena kläder.

Fortfarande pinnkryss och kulingvind.

Ove Jöövas myntade följande uttryck i hårt väder:

–         En oceanseglare tar sig fram ombord likt en smörklick på en het panna.

Den hårda vinden som bygger upp jättevågor blir ibland stoppvågor för Albatross då hon kommer i otakt med vågdalarna. Vid ett tvärstopp brast ett åtta millimeter grovt rundstål, infästningspunkten till styrbords akterstag avsett för klyvare seglet.

Siktade en segelbåt akter ut. Kallade upp henne och efter tio anrop svarade kapten. Vi pratade engelska men strax hördes en liten dansk accent. Ulf Lutzer kom från Helsingör och hade köpt sin femtio foot stora båt i Saint Martin och var på väg till Helsingör. Världen är liten, vi berättade att vår hemmahamn var Helsingborg. Ulf bjöd in oss före att gästa den nya båten i Helsingör i sommar.

Deras diesel hade tagit slut och de var nu på väg upp mot södra Irland för att bunkra bränsle. För att komma snabbare fram i den eländiga kryss sjön hade dom kört mycket motor.

Totalt förkastlig, den seglingssträckan som en full tank diesel kan hjälpa till med är en ”flugskit” på oceanerna.

Ulf fick vår position på Tobermory och vi önskade de lycka till, kanske vi ses i Skottland.

Den ostliga vinden trycker oss mer västerut och vi har ofta kurs på Reykjavik på Island, för att nå Irlands västkust måste vi slå och segla med en 140 graders kurs i den nordliga vinden och då förlora massvis med höjd norrut.

Under den senaste veckan har vi väntat på en västlig vind som normalt drar fram i dessa vatten, tyvärr uteblir den.

En WP lista togs fram och med slutdestination Tobermory med ett strandhugg på ön Coll som ligger strax innanför Hebriderna på Skottland västkust.

Vi fortsätter segla norrut och ger upp försöket att nå fram till den Irländska ön Inishbofin.

Dag 11 Torsdagen den 12 maj 2005

Under Oves nattpass klockan 00.30 kom det upp en stor val på babordssidan och glodde på Albatross i mörkret blåste ut och tog in ny luft och simmade vidare ut i havsdjupet igen. Örnen flög som vanligt sina rundor och kom tillbaks för att sova på sitt nät intill skafferiet. Men under förmiddagen vilade den i min koj och låg ovanligt lång tid still. Till vår stora sorg var den död. Beklagligt vi som tänkt bjuda på resan till ön Coll där Örnen säkerligen hade funnit någon kompis.

Dag 12 Fredagen den 13 maj 2005

Ligger nu i nivå med Irlands nordvästliga spets Bloody Foreland. Vinden har vridit upp till nordlig och vi kan gå österut och därpå kryssa upp mot sundet Passage of Tiree och vår WP där, GPS:n visar 213 nautiska mil.

Är vindarna snälla emot oss borde vi kunna angöra Coll sen lördag kväll.

En Brittisk kustbevaknings flygplan skrämde liv i oss då den ljudlöst kom in på låg höjd över Albatross för att därefter dra på. Gjorde en sväng och kom tillbaka igen för att fotografera oss. Kom åter inflygande och anropade då oss med vårt registreringsnummer Sierra, Foxtrott, Charlie 6420. Fantastisk på den korta tiden hade de granskat sin bildserie och lokaliserat vår anropssignal.

De ville veta vår sista hamn och vart vi var på väg. Omgående svarade vi och efter några minuter ropade de på oss igen och önskade oss lycka till på seglatsen, allt var ok.

Den EU-baserade underrättelsetjänsten fungerar bra, där Albatross säkerligen har en stor mapp.

Dag 13 Lördagen den 14 maj 2005, Pingstafton

En jättestor mås högg på det akterliga bleckfisk betet. Även denna mås var glupsk och svalde krok och bete. Därefter tog vi in fisklinan, inte en fisk vi har fångat sedan Azorerna.

På VHF-radion gick stormvarning ut varje timme för farvattnet som vi seglar i.

Ove som tjänstgjorde som mässkalle ombord, hade med utmärkt beröm godkänt utfört sitt arbete med att torka den dagliga disken. Han upphöjdes till diskare under en högtidlig ritual på pingstaftonen.

Grattis Ove!

Dag 14 Söndagen den 15 Maj 2005, Pingstdagen

Till vår stora lycka kom vi aldrig in i någon storm och vinden förde oss med direktkurs till sundet Passage of Tiree. På Oves vaktpass klockan 01.30 kom Albatross fram till WP:n intill fyren Skerryvore.

Med hjälp en stark tidvattenström och sjölä från öarna Tiree, Treshnish och Mull seglade vi på kurs mot ön Coll. På min vakt från klockan 02.00 kunde jag njuta av en underbar soluppgång i nordost, det märks tydligt att vi kommit kraftig norrut nattmörkret blir kortare.

Klockan 07.00 seglade Albatross in i en skyddad vik till byn Arinagour på ön Coll och förtöjde på en boj.

Äntligen…. vi har efter fjorton dagars segling nått fram till Skottland.

Till frukost serverades det angörningssnaps, pilsner, nybakat bröd och skinka, korv och ost från Azorerna.

En god pingstpresent till oss alla.

Dag 15 Måndagen den 16 maj, Annandag Pingst

På eftermiddagen sattes dingen i sjön och vi tog oss in till land.

En vacker ö med små pittoreska hus där kolröken från kaminerna låg tungt över byn. Träffade ett par turister som berättade om den underbart vackra ön och vi spatserade vidare på den hundra meter långa Main Street som kantrades av små vita naturstenhus med skiffertak och som omgärdades av gröna ängar där fåren betade av det vårfagra gröngräset.

På piren lossade fiskarna sin rikliga fångst på stora krabbor och humrar.

Ön befolkas av 129 själar och under sommarmånaderna dubblas befolkningen.

Det var enkelt och hitta till öns enda pub hotell Coll. På puben, över några Guinness, blev vi snabbt bekanta med skottarna som jobbade som fiskare och fårfarmare. Vi kostade även på oss att äta en god skotts biff med nyskördade potatis och fräscha grönsaker som smakade alldeles utomordentligt gott.

Tidig måndag morgon hade vi planerat att ta oss i land och gå den 12 kilometer långa vägen runt ön. Men tyvärr hade vinden ökat till 15 till 17 meter i sekunden och det var livsfarligt och försöka köra dingen intill land. Det iskalla vattnet drev upp sjön till kraftiga vågor fastän vi hade bra sjölä från land.

Efter frukosten tog vi förmiddagspaus i våra kojer för att invänta bättre väder  och somnade och vaknade på eftermiddagen, fortfarande hård vind.

Eftersom vindriktningen var gynnsam för oss att segla de 20 nautiska milen till Tobermory gjorde vi klart skepp. Med två rev i storen, stagseglet och med en reducerad klyvare seglade vi ut från Coll och satte kurs mot Sound of Mull.

När vi nådde fram till Sound of Mull hade tidvattnet vänt och Albatross fick bra skjuts av det inströmmande vattnet.

Ännu en gång var vår seglingscirkel sluten. Vi var åter på vår utseglingsrutt från Skottland då vi seglade med Classic Malts 2002 Cruise, se loggboken 2002-07-14 Skottland.

Tobermory är lika vacker som staden var då vi var här senast, med alla de färgglada byggnaderna som kantrar hamnen.

Enkelt angjorde vi vid en boj och kände oss ännu en gång glada och lyckliga att åter få komma hem till kända trakter. Alla lövträden längs bergshällen hade slagit ut sina löv och det doftade försommar, vi kände oss som hemma.

Distans- och Positionstabell:

Dag Nr. Datum  Position Seglad distans nm

1 2005-05-02 38o 43´S, 24o 01´W 110
2 2005-05-03 40o 00´S, 22o 31´W 108
3 2005-05-04 41o 10´S, 21o 51´W 118

4 2005-05-05 42o 58´S, 22o 44´W 129
5 2005-05-06 44o 42´S, 22o 18´W 125
6 2005-05-07 46o 31´S, 20o 58´W 135

7 2005-05-08 48o 25´S, 19o 27´W 143
8 2005-05-09 50o 34´S, 18o 38´W 150
9 2005-05-10 52o 26´S, 16o 55´W 138

10 2005-05-11 53o 39´S, 14o 59´W 101
11 2005-05-12 54o 25´S, 12o 33´W 100
12 2005-05-13 55o 46´S, 10o 47´W 135

13 2005-05-14 55o 53´S, 08o 45´W  95
14 2005-05-15 56o 37´S, 06o 31´W  86
15 2005-05-16 56o 37´S, 06o 04´W  21

Totalt: 1694
Tid: 352timmar
Medelfart: 4,8 knop

 

Share

Leave a Reply