Loggbok för S/Y Albatross 2005-06-05

Loggbok för S/Y Albatross 2005-06-05

Datum 2005-06-05 2005-06-12
Rutt Inverness, Skottland Skagen, Danmark
Position 57 29 557 N
04 14 125 W
57 43 118 N
10 35 289 W
Väder Soligt och regn 

11

N 3-25 m/s 

1017 mmbar

Distans 552
Erfarenhet Drick aldrig sprit på tom mage. Drick ett par öl först.

Det skotska vädret visade sig från sin bästa sida denna söndag morgon, på en klarblå himmel lyste solen och en behaglig sommarvärme kunde skönjas. Först klockan 10.00 släptes förtöjningstamparna för att komma i fas med maximalt tidvatten i Meikle Mee, där de 4,8 meter höga tidvattnet kunde ge oss en bra skjuts ut i Nordsjön. Albatross stävade sakta mot de två sista slussarna i Clachnaharry. Snabbt och enkelt slussades hon ner till havsnivån och storen sattes på fritt vatten, men tyvärr var inte väderprognosen rätt, vi saknade den västliga vinden det blåste en lätt bris från öster.

Med hjälp av Volvo Pentan styrde Albatross mot de 17 Waypoints som vi hade lagt ut mot Nordsjön.

På det öppna havet fortsatte vi och motorkryssa för att inte hamna i det inströmmande tidvattnets grepp. Vi lyckades komma ur motströmmen och på kvällen var vi ur Moray Firth och gick längs den skotska nordkusten mot Kinnaird´s Head intill staden Fraserburgh.

En skön segling, det känns tydligt att midsommaren närmar sig med stormsteg natten blir inte bäckmörk, horisonten i norr är ljus tills solen sakta makar sig upp över den ostliga horisonten. I gryningsljus passerades Kinnaird´s Head och en lätt nordlig vind gav Albatross segel en halvvind utmärkt för vår kurs 88 grader.

Många nya oljefält hade tagits i bruk under de senaste tre åren som inte var markerade på våra sjökort.

Oljeplattformarna låg tätt och seglade vi för nära plattformarna markerade deras ”Bodyguards” sitt missnöje med att ropa upp oss på VHF radion samtidigt som de assisterande patrullbåtarna gick upp långsides mot Albatross för att markera vår kurs. Säkerhetsavståndet var 2 nautiska mil informerade säkerhetsvakten.

Under det första dygnets segling kunde vi logga 145 nautiska mil.
På den svenska nationaldagen måndagen den 6 juni siktades BP: s oljefältet Forties Oil
Field, position 57 45N, 00 46E.

På sjökortet var säkerhetsavståndet angivet till 500 meter och på denna linje styrde vi hårfint, vi ville komma så nära som möjligt för att ta bra bilder på de gigantiskt stora byggnadsverken med sin processindustri som pumpar upp olja och gas från havsbottnen och för de vidare in till fastlandet via massvissa rörledningar som ligger nere på havsdjupet.

Även här tog säkerhetsvakterna inte några risker intill varje plattform ställdes tre stora supply båtar upp för att kvickt kunna borda oss om vi skulle få för oss och göra en teoristattack. Världen har blivit betydligt mer hårdbevakad efter attentatet i New York den 11 september 2001.

Oljefältet är stort cirka 10 nautiska mil långt där ett tiotal anläggningar arbetar intensivt och fotografen Janne fick många bra bilder.

Den robusta halvvinden från nord fortsatte och Albatross gjorde god fart mot Skagen. Tidig tisdag morgon ökade vinden och sjön växte kraftig. Vindstyrkan rusade snabbt upp mot 20 sekundmeter, i denna hårda vind försökte vi reva klyvare seglet. Men till vår stora besvikelse när jag skotade hem seglet brast skothornet i seglet och det fladdrade fritt ut och efter ett intensivt arbete i fören fick Janne bärgat seglet.

Vinden ökade ytterliggare och vid middagstid låg vindstyrkan på dryga 25 meter i sekunden och vågorna växte till monstervågor likt spetsiga alp toppar helt olika de vågorna som stormvindarna river upp på oceanerna där de bildar långa utdragna fjällkammar med betydligt längre våglängder. I denna häxkittel var det farligt och ligga kvar på halvvinden och Albatross styrdes upp på en läns och jagades vilsint av de upp till tio meter höga vågväggarna som ofta bröt och lät sina vattenmassor forsa över oss. Den så väl trygga sittbrunnen vattenfylldes tre gånger, för första gången på vår jorden runt seglats.

Stagseglets togs in och storen med två rev släpptes mot styrbord och Albatross försökte med sina tio knop segla ifrån ovädret. I det läget havererade en störtflod på hennes babords akter och gav skrovet en rejäl smäll och storen gipade men preventer tampen höll bommen på sin plats.  När hon åter fick in babords vind i seglet ökade vindtrycket och den första sömmen under skäddan revs i stycken varpå en stor reva följe akerliket ner till bommen.

I det läget liknade storen en jätte fågelskrämma där segeldukens trasor fladdrade i takt med stormvinden.

Allt jäkelskap kommer inte ensamt.
Segeltrasorna bärgades och beslogs och på enbart riggen och kappellet for Albatross framåt med åtta knop med sydostlig kurs.

Fortfarande hade vi bra med sjörum cirka 150 nautiska mil till Norges sydkust och Danmarks västkust och beslutet var då enkelt att ta, vi drejar bi.

Med en liten snutt fel skotat segel på stagseglet och med mesanseglet satt, drev Albatross upp mot vinden cirka 40 grader. Rodret låstes med fullt utslag mot sjön därefter kunde vi pusta ut i ovädret som höll oss i sitt järngrepp.
Stormvinden alstrade ett öronbedövande oväsen på riggen som skrek ut sin smärta och med sydlig kurs drev vi framåt med två till tre knop under 35 timmar.
Nordsjön gav prov på sitt ryckte, ett av de värsta haven i världen.

Vinden avtog sakta men sjön var fortfarande farlig för att segla med en halvvind mot Skagen, först onsdag eftermiddag kunde vi sätta yankee seglet på klyvarens plats och rulla ut stagseglet för att styra på rätt kurs.

Med hjälp av en västlig lätt bris rundades Skagen rev och vi styrde in i en lugn och behaglig hamn klockan 04.00 torsdag morgon.

Det gamla storseglet lyckades inte segla oss hem, tyvärr kan vi inte montera det nya seglet som vi köpte i Cape Town då det saknas en del montagedetaljer.

En härlig känsla att åter få trampa fast mark.
På den morgonklara himlen lyste en varm morgonsol som spred sin värme till de vackra syrenbuskarna som stod i full blom. Det luktade sommar och vi var nu väldigt nära vår hemmahamn som vi kommer att angör lördagen den 18 juni klockan 15.00.

Under lördagen mönstrade Jannes son Dino på för att segla med oss till Helsingborg.

Signalflaggorna knöts samman till ett flaggspel och hissades på storen och mesan masten och av alla de 27 ländernas gästflaggor knöt ett pampigt flaggspel som hissades på styrbordssidan.
I Skagens hamn låg Albatross väl förtöjd och vi beundrade henne stolt, vi är nästan hemma.

 

Share

Leave a Reply